Igår fick jag psykbryt på allt som håller på att hända omkring mig som jag inte kan påverka, och ovanpå det hade jag fått underkänt på stora megatentan med 3.5 uppfuckade poäng!!! Men efter att två i klassen upptäckt att eximinatorerna inte räknat med att 2 frågor tagits bort från tentan sänkte ansvarig lärare godkäntgränsen till 2.5 p över mig. Men när jag sen satte mig ner och kollade igenom tentan insåg jag att maxpoängen var fel (vi måste ha 70% rätt på våra tentor, så maxpoängen bestämmer ju godkäntgränsen), och 3 poäng motsvarades inte av någon fråga = 3 omöjliga poäng för oss att ta. När jag påpekat detta för ansvarig lärare säntes gränsen igen, så jag har bara ynka 0.5 poäng till godkänt! Imorn ska jag diskutera mig till den där lilla men ack så viktiga ½ poängen.
Men efter psykbrytet inser jag iallafall att det inte kommer gå bra om jag fortsätter tro att jag fixar skolan medan allt annat skit i mitt liv pågår. Så jag gick till vår SYO idag och berättade att jag inte kommer genomföra hela den kommande praktiken. Jag har flyttat på op/anestesi och får ta det i sommar eller efter examen. Inte en chans att jag klarar av att se hur de står och söver och skär i människor när exakt samma sak sker med min syster ett sjukhus bort. Känns skönt att ha erkänt för sig själv att man inte klarar vadsomhelst, men känns förstås segt att behöva skjuta upp praktiken såhär.
Gick iväg och simmade sen, 30 längder idag! Så det börjar ta sig, känns härligt att man börjar bättra både kondisen och styrkan nu. Promenerade hem och såg min lilla pojke som jag brukade vara barnvakt åt förrut genom fönstren till hans dagis. Antar att han inte kommer höra mig om jag knackar på rutan eftersom han håller i en brandbil, så går vidare. Hinner ungefär tänka att det var grymt längesen jag träffade honom och hans storasyster och att jag faktiskt saknar dem, när deras mamma ringer och frågar om jag har lust att passa dem en helg snart! Såklart vill jag det!
Så, är ena dagen skit finns alltid chansen att nästa blir bättre. Känns skönt när såna klyschor slår in i ens egna liv.
4 kommentarer:
Ring om det känns jobbigt.
Naw, när man har riktiga vänner vet man vart de finns. :-)
Älskling nästa vecka fixar vi din tenta :-). Allt ordnar sig gumman, men jag vet hur det känns (gällande tentan). Men du e en sån underbar tjej så allt kommer gå bra! Puss o kram
Åh du är så härlig hjärtat! Jag hoppas det kommer gå bra, men Beata brukar ju vara snäll så.. ;-)
Skicka en kommentar