"Rädslan den går över, men den där oron stannar kvar"

Så seg i huvudet

Förkyld, lever på läsk och glass och choklad, och piggar så sakteliga på mig.

Usch för att leta boende i Stockholm! Kanske är lite bortskämd med vart jag letar, men har framförallt ingen energi till det. Sist jag flyttade ringde nån och frågade om jag ville bo i hans lägenhet, det är ju inget som kommer hända igen men det vore så himla skönt om det gjorde det.

Försöker få ihop en resa med pojkvännen, också det blir bara krångel och jobbighet. Vet inte varför, han och jag är vana vid att klara saker själva, men kanske är det lite jobbigt när man ska organisera och planera. Och framförallt är vi två, två som är vana vid att kunna själva, fixa åt oss själva. Är säkert nyttigt för oss båda att träna på detta, men också krävande.

Vidare

Har träffat en terapeut ett par gånger nu. Hon tycker att jag borde fortsätta i en plusminus tre månaders terapi eter sommaren, vilket jag iochförsig håller med om vore väl värt för mig. Det är skönt att sitta och prata, se nya vinklar, ge händelser den betydelse de faktiskt haft, och se relationer för vad de faktiskt innebär.

Dock kan jag inte bortse från den ekonomiska aspekten, även om hon gått ner i pris för att tillmötesgå mig så kostar det. Nog för att jag har sparat, men tanken var att spara som backup. Men samtidigt, pengarna finns där som en säkerhet om jag blir sjukskriven, eftersom jag jobbar som timvikarie, och om jag inte blir sjukskriven då? Jag om någon borde ju investera tid och pengar i mig själv.

Om jag bestämmer mig för att gå dit i höst, blir det det mest egoistiska jag gjort tror jag. På något vis är det den bästa tanken, att tar jag det beslutet är det bara för min skull. Inga trådar utlagda som man måste akta för att inte dra in någon annan eller göra någon upprörd, utan bara tid för mig.